Inatt finns ingen väg tillbaks!

Så hade det blivit lördag.
Vi kom upp ganska sent och tog god tid på oss med frukost och allt.

Rätt skönt att slippa stressa för en gångs skull.
Efter en lugn frukost och packning inför dagen begav vi oss till festivalområdet.
Det var utlovat regn så vi fick för första gången ha med oss våra regnponchos.

Innan vi hittade fram till scenerna tog vi oss en svängom inne på skivmässan där vi inte varit innan.
Där hade dom mycket och kul musik. Jag köpte mig en promoskiva med Ryan Adams. Det gäller att ta vara på tillfällena man får..
Efter att ha frossat bland skivorna ett tag fick vi bege oss för att se dagens första akt.
Det var Christian Kjellvander.
Oturligt nog skulle såklart det utlovade regnet till att börja droppa på oss just som vi stod där och hade det mysigt. Dock blev det inte så himla långvarigt och jag hann inte ens få upp min poncho..
Marcus begav sig sen iväg för att se Veronica Maggio medan jag stod kvar och njöt av mysherrn och hans mysmusikanter.

Efter Christian och Veronica kollade vi lite på Neverstore.
Ett helt okey litet gäng på tre snubbar som gör röjig och skön musik.
Medan vi stod där och lyssnade dök Emmy upp och hon joinade oss när vi sen drog vidare för att spana in Nicole Atkins.
Framför scenen fanns inte alls många..de flesta satt på den lilla kullen och passade på att sola.
Där slog vi oss också ner men efter ett litet tag reste jag mig upp och stegade fram till scenen för att få lite bra bilder.
Det var en trevlig bekanskap, för det andra. Marcus hade lyssnat in sig lite men jag hade ingen aning alls om hur hon skulle vara eller låta.
Dock blev jag inte besviken och vi satt/stod kvar under hela spelningen.

Efter Nicole var vi lite hungriga så då var det dags för mat.
Goda tacotallrikar denna gång.
Mätta i magen begav sig jag och Marcus för att kolla in Woven Hand.
En liten rockgrupp på tre personer från USA som spelade riktigt härlig musik.
Tyvärr kunde vi inte stå där riktigt så länge som vi kanske velat men det vi hörde gav mersmak.
Istället mötte vi upp Emmy igen för att bli lite skrämda.
W.A.S.P. skulle köra full och lagom läskig scenshow på stora scenen.
Och det hela gick att lyssna på och det var rätt facinerande att se.
Emmy trivdes ialla fall, det var hon som fått oss att gå dit i första hand.
Lagom skrämda och med nya erfarenheter gick vi sen i väntan på Håkan Hellström och medan vi väntade insöp vi lite av Johnossi.
Hade inte lyssnat på dom innan men väl hört talas om dom lite här och där men det var inget som fastnade direkt. En trevlig avkopplingsstund men inte så mycket mer, allt man gjorde var ju att vänta på Håkan..
El grand finale!
Dock såg vi ett bekant ansikte när vi stod och lyssnade på Johnossi, Susanna Kallur hade letat sig till staden.
Och hur det nu var så hamnade jag och mitt lilla sällskap precis brevid henne en liten stund.

Väl mätta på Johnossi skuttade vi iväg för att få en bra plats för att kunna se något av den gode Göteborgssonen.
Självklart var där tokmycket folk församlat men vi hamnade ändå oförskämt bra till och vi såg bra allihop. Tillochmed jag och min korta vän.
Det är allt lite orättvist ibland att en del ska ha så förbannat svårt för att kunna se ordentligt på konserter när andra aldrig behöver bekymra sig alls..
Hur som helst så stod vi bra trots att det kom en del långa snubbar som såklart skulle stå framför oss..men men.
Som alla säkert vet så står man inte helt still på en konsert så eftersom vi hade lite tålamod hade dom ganska snart försvunnit.
Och Håkan körde på precis som vanligt, det var fullt ös och han verkade glad över att vara tillbaka i Borlänge.
Jag tyckte även det var kul att höra de nya låtarna live, det fick dom att växa ännu mer.
Riktigt kul när det är så. Så naturligtvis var det en fantastisk avslutning på denna trevliga festival.
Det var kul att ha sett så mycket av Emmy, det eftersom hon var funktionär under festivalen, och det var härligt med alla underbara spelningar.
Men underbart är kort, eller nåt.., och även denna festival var till ända.
Nu får man bara hoppas att det kommer lite kul filurer dit nästa år så att man har ännu en anledning att åka dit igen.
För en anledning finns redan och med en festival i ryggen kan ju saker bara bli ännu roligare!