måndag, december 29, 2008

Natten är ljus, i ett land utan ljud.

Vi har just sett Solen i ögonen- En film om Lars Winnerbäck som Marcus fick i julklapp.
Vi har sett den första delen och har lite smaskigt extramaterial att beta igenom någon annan gång.
Nu ska vi fixa till lite te här & avsluta kvällen..natten med.
Vi kände att vi var tvungna att avbryta vårt påbörjade maraton med Musikhjälpen som vi påbörjat för det blev så förvirrat där så vi behövde se något annat..och vad är bättre än herr husgud själv?
Nej just det..inte mycket!

Och jag saknar honom.
Satt förresten och funderade på allt fint han har gett mig..den där mannen.
Och då menar jag inte bara alla underbara konsertupplevelser här på Sofiero och på alla andra ställen där jag sett honom.
Jag menar mer vad han gett mig förutom av sig själv.. Det var ju faktiskt självaste Lars som gav mig Elin och Anna.
Och jag menar..vad vore jag utan Elin och jaa..framför allt utan Anna.

Tänk så tråkigt livet hade varit utan dom.

Och självklart. Alla underbara konsertstunder med Lars och allt sött folk jag haft med mig.
Alla ställen som Marcus och jag har varit på. KB var en rolig upplevelse!
Och mina kära flickor..

Ja..Lasse har gett mig mer än han anar och kanske mer än vad jag själv kan förstå och ta in och det tackar jag för!

Ja ja jaa..det finns ingen som min älskade Lasse!

Inga kommentarer: