måndag, april 27, 2009

Hope getting buried in yellow fields..

Vad tycker ni om mina mobil-inlägg nu då?
Kära fröken Karlsson, blir det lagom många uppdateringar? Hehe..

Hur som..hur som.
Helgen var bra, trots allt. Trots det här med foten och allt..
Hur skadade vi alla är.
Mor har bältros, Smilla var halt igår, pappa hade träningsvärk sedan han rotat i ett trädgårdsland och Marcus har ont i handen.
Vilken fin och frisk familj jag lever i... Hmm.
I alla fall!! Allt var bra, både före och efter stukningen. Solen har lyst på mig, gett mig värme och lite hopp om att allt inte är svart..eller..blått!

Jobbandet har gått bra. Imorgon får vi se hur det blir. Ska till husläkaren och höra vad hon har att säga. Kanske blir det vila. Kanske något knep om vad jag kan göra för att stärka mina stackars fossingar, dom är så så klena.
Det antar jag att ni har förstått nu.. Andra stukningen i år, på andra foten.
Det bådar ju gott kan jag säga.. *Tss*
Och bror har fyllt år!!! Glömde totalt bort att skriva om det i fredags...fan vad illa. Huh.
Skäms på mig, elaka storasyster.. Fast å andra sidan så läser han inte min blogg så han kan inte se att jag missat det.. Goodie good!
Nu ska jag sätta mig framför TVn igen, se på hockey och ha foten i högläge ett tag. Min lilla blåa fot.. Mohaha.

Inga kommentarer: