onsdag, mars 05, 2014

Kollega

Läste denna artikel i tidningen jag får från facket och började fundera lite över vad man egentligen pysslar med..
Fast om man verkligen ska vara nog så försiktig kanske man bara ska gå och gömma sig under en sten.


Jag tycker om att dela med mig. Kanske visa vart jag varit en speciell tidpunkt.
Jag håller mig med Twitter, Instagram, Facebook, Foursquare och lite annat smått just för att dela med mig. Men även för egen del. För att på ett smidigt sätt spara information om saker jag gjort.
Viktiga händelser och platser jag besökt.


Och själv handlar jag gärna och ganska ofta på kort. Det känns smidigast.
På jobbet ser vi gärna att patienterna betalar med kort för att kontanthanteringen ska bli så liten som möjligt.
Dom flesta håller med. Det är inte speciellt roligt att springa runt med en massa pengar på sig hela tiden.
Förvisso försöker jag se till att kanske ha en hundralapp- en tjuga löst på mig i plånboken, om man bara ska köpa något litet och inte vill fiffla med kortet.
I artikeln står om alla spår vi lämnar efter oss och visst ska man vara försiktig och tänka sig för. Speciellt såhär i dessa tider av sociala medier.

Tänka oss för när vi delar saker.

Jag fick mig en liten tankeställare men jag antar att jag tänker fortsätta leva mitt liv som jag gjort innan.
Kanske någon liten justering och att jag ska tänka mig för vissa gånger men i övrigt vill jag fortsätta att dela med mig. Av relevant information, såklart.
Det finns ju faktiskt något som heter privatliv också, eller hur?

004

Inga kommentarer: